Hållbar utveckling genom
att vända avfall och problem
till en attraktiv produkt.

Återvinning & cirkulär ekonomi skapar en hållbar framtid

Cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell där produktionen och användningen planeras så att det inte uppstår avfall, utan material och deras värde bevaras i cirkulationen. Cirkulär ekonomi innebär inte bara återvinning, utan även nya verksamhetsmodeller inom ekonomin såsom delning, leasing, reparation och återanvändning. Avfallsmängderna ökar och i världen produceras i genomsnitt 0,7 kilo avfall per person varje dag. I Finland är motsvarande siffra 1,4 kilo. Prognosen är att avfallsmängderna ökar med 75 procent fram till 2050. Avfallsmängderna kan minska betydligt med hjälp av lösningar i den cirkulära ekonomin.

Finlands vägkarta för cirkulär ekonomi 2016–2025 visar vägen till hållbar framgång. Finland har en verklig chans att skapa hållbar välfärd och framgång under de närmaste 5-10 åren utifrån kolneutral cirkulär ekonomi. Världen behöver föregångares lösningar på en tillväxt inom ekonomi och välfärd som inte längre grundar sig på slöseri med naturresurser.

Ansvaret för den gröna omställningen ligger hos oss alla och i dagens läge är medvetenheten i själva lokalsamhället inte tillräcklig vad gäller miljöfrågor och konsumentbeteende – samtidigt så är vi tvungna att ställa om och det rätt snabbt. Det här har öppnat för ett nytt sätt att kommunicera hållbarhet och det kan användas skickligt för både det offentliga och det privata.

Det går att göra affärer med grön business och det går att vara hållbar och växa snabbt. Här handlar det om att återvinna material och därmed vara miljömedveten. Man vill samtidigt främja cirkulär ekonomi och hållbar användning av naturresurserna samt jobba förebyggande. I Finland och inom Norden pågår hållbarhetsarbete på många plan – så även inom t.ex. byggsektorn där man via olika statliga åtgärder som bäst styr in helheten på bl.a. Byggande och byggnader, som orsakar cirka en tredjedel av Finlands växthusgasutsläpp. För att Finland ska kunna uppnå sina nationella och internationella klimatmål måste också utsläppen från byggsektorn minska. Det räcker inte med att övervaka energiförbrukningen under byggnadens användningstid, utan man bör också beakta koldioxidavtrycket under byggnadens hela livscykel.

Miljöministeriets kriterier för koldioxidsnålt byggande kommer allra först att börja tillämpas på offentliga byggprojekt. Målet är att koldioxidavtrycket under byggnadens hela livscykel ska börja styras genom lagstiftning senast i mitten av 2020-talet. Miljöstyrningen inom byggandet har i Finland hittills gått ut på att förbättra byggbeståndets energiprestanda och minska de utsläpp som uppstår när byggnaderna används. Efter att man till följd av de nya energibestämmelserna 2018 övergick till byggande av nära-nollenergibyggnader har marginalerna för att minska utsläppen varit små när det gäller nybyggnad. Det gäller att hitta nya lösningar i arbetet med att minska utsläppen inom byggsektorn.

Nu ligger fokus framför allt på det inledande och avslutande skedet i byggnadens livscykel, det vill säga framställning av byggnadsmaterial, byggande, förebyggande av uppkomsten av byggavfall samt återvinning av byggavfall. I det befintliga byggbeståndet finns det gott om potential för utsläppsminskningar, men de reparationer som syftar till att förbättra energiprestandan utförs i huvudsak i samband med andra reparationer.